På femman kör de engelska romantiska komedier på söndagarna. Jag känner ingen speciell dragning till dessa när jag ser programlistningen, men så när man ligger där i soffan och zappar så har jag ändå fastnat... Bridget Jones förra veckan och Love actually igår. Och jag måste nog erkänna att det bor en fånig liten romantiker i mig ändå. Motvilligt dras jag in i historien och rätt var det är är jag fångad och hoppas sååå på att hon skall få han (fastän alla vet att det blir så). Tror egentligen att jag själv blir lite kär i huvudpersonen, det är liksom nyckeln i en bra kärleksfilm. Jag menar, Mr Darcy... vem kan motså? (Hugh Grant kan jag motstå, det var liksom något som föll efter den där historien i baksätet på en bil i LA)
Är det någon som kommer ihåg när serien Stolhet och fördom gick i början av 90-talet (eller var det Förnuft och känsla)? Den gick på fredagar och tisdagar, och det var outhärdligt att vänta på nästa avsnitt. Vi var tre tjejer som följde varje avsnitt slaviskt. Mr Darcy igen!
Jaja, lite romantisk dravel, men vad skall en stackar romantik-utsvulten flicka göra?
Är det någon som kommer ihåg när serien Stolhet och fördom gick i början av 90-talet (eller var det Förnuft och känsla)? Den gick på fredagar och tisdagar, och det var outhärdligt att vänta på nästa avsnitt. Vi var tre tjejer som följde varje avsnitt slaviskt. Mr Darcy igen!
Jaja, lite romantisk dravel, men vad skall en stackar romantik-utsvulten flicka göra?
.
Tillägg: det här är Mr Darcy :-)
4 kommentarer:
Man blir kanske extra romantiskt lagd så här i juletid?
Tycker det är både jobbigt (att bli påmind om) och härligt att drömma sig bort...
Vem är mr Darcy..?! Är det inte han grannen till vidriga familjen i "Love or marriage"? Antagligen inte..;)
Jag tycker inte alls att Colin Firth är charmig i andra filmer, men i Pride and Prejudice var han oemotståndlig. Konstigt.
Han är bara sååå underbar! :)
Skicka en kommentar