Från bitter till glad!

Idag gäller inlägget mig och min vän som jag skrivit om tidigare. Jag kände mig så ledsen över att hon var oväntat gravid och inte jag, och att hon aldrig sa något till mig som visade att hon förstod att det kunde vara jobbigt för mig. Tog lång tid för mig att släppa det där, även efter det att jag själv blivit gravid.

Men nu är det borta! :-) Hon kom just förbi med lille VHS 1 månad, helt oförhappandes. Hon och pappan har flyttat till en lägenhet som ligger på gatan bredvid min! Jag tycker det är så otroligt trevligt när någon bara ringer på dörren, det händer ju nästan aldrig i storstaden (där jag växte upp brukade man ofta ta bilen någonstans och bara hälsa på folk, utan att ringa innan - jag gillar det!)

Vi har hittat tillbaks till varandra och det känns precis som "förr", så bra har det inte känts på flera år (jag gillade inte hennes förra kille).

Hoppas att allt kommer gå bra nu och att vi kommer kunna njuta av våra mammaledigheter ihop.