Disträ:
Fick ett trevligt sms av en av mina bästa vänner igår. "Jag håller på att baka en tårta som jag tror kommer bli jättegod, vill du komma hit och smaka klockan 6?"
Åh vilket trevligt erbjudande svarade jag. Skall på förlossningskurs, kan jag komma efter sju? Och visst det gick bra.
Glad i hågen begav jag mig till tårtfika efter kursen. När jag kom dit var det flera personer på tårtfika. Åhh är ni också här på tårta utbrast jag! För att sedan inse att det kanske fanns någon anledning till detta... kanske en födelsedag kanske... Jo, så var det. Jag hade bara glömt bort det i år. Och de ledtrådar jag fått under dagen hade inte heller triggat någon somhelst eftertanke. Nåja, det blev ganska roligt hela situationen i alla fall.
Mitt huvud är fullt av Knud och mig själv....
Förnärmad:
På kalaset sa jag något om "Knud och jag" varvid en av gästerna utbrister "Knut!?, jag hoppas det bara är arbetsnamnet det!". Hrrrmmmfff, kände jag och förklarade att det var det kanske minsann visst inte bara. För kanske är det så att Knud verkligen är en Knut när han kommer ut.
tisdag, maj 13, 2008
Disträ och förnärmad
Posted by Moooi at 21:52
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
hrrrm - precis av den aledningen vill jag inte säga vad jag valt för namn.. och som du vet sa jag till mina föräldrar - som inte alltid är så taktiska - att om jag berättar namnen så måste de vara tysta i minst ett par minuter och svälja alla "första kommentarer"...
MYCKET ILLA av den obteänksamma personen!!!
Jag tycker att Knut är fint och tror absolut att Knud passar att vara en Knut.
kram
Knud/t är tufft!
Knud/Knut är vackert. Vill de ha barn som heter nåt annat är det väl mer logiskt att de skaffar dem själva?
Knud eller Knut är hur bra som helst!
Kram :-)
Skicka en kommentar