Går just nu på förlossningsutbildning som nämnt i gårdagens inlägg. Tänkte jag skulle avslöja lite småäckliga, men dock intressanta fakta (för en 35-veckorsgravid i alla fall, inser att jag inte har helt normal referensram), som jag misstänkt men inte helt fått bekräftat förrän nu.
Känsliga läsare varnas, ni kan sluta här.
När man är helt öppen, dvs 10 cm, så är redan barnets huvud långt nere i förlossningskanalen. Som det såg ut på den tecknade genomskärningsbilden borde man lätt kunna känna huvudet själv om man ville (tror inte jag skall pröva).
I ett sent stadie av förlossningen så når barnet två små "hullingar" på insidan av bäckenbenet. Hullingarna är ihopkopplade med magsäcken och ofta kan man kräkas när barnet stannar till där. Men då kan man veta att det inte är långt kvar. Jag frågade om man visste vad som var tanken med de här, men det kunde ingen svara på.
Den här jag verkligen misstänkt. Om man har bajs i tarmen så bajsar man på sig under förlossningen. Det är bara bra för barnet sa barnmorskan och inget som någon bryr sig om. Man kan få lavemang innan om man vill (fast min kompis som födde nyss fick inget fastän hon frågade - jag har inte frågat hur det blev med påbajsandet). Dock är kroppen så finurlig att många kvinnor blir lösa i magen några dagar innan förlossning och då har kroppen laxerat sig själv.
Man måste kissa ofta under förlossningen annars blir urinblåsan som en ballong som ligger i vägen för öppningen. Typ
Efter förlossningen får man ett stort sår i livmodern där moderkakan suttit fast. Detta sår blöder i 3-8 veckor och det är detta som kallas avslag. Googlade idag och hittade följande info: Veckan efter förlossningen är blödningen oftas väldigt riklig med inslag av knytnävesstora klumpar av gammalt levrat blod. Därefter avtar blödningen succesivt för att mot slutet enbart se utsom en brunaktig flytning, innan den helt tar slut. Knytnävesstora??? :-(
För övrigt får man svart bajs av järntabletter... men det behöver man ju inte titta på.
onsdag, maj 14, 2008
Hemligheter från gravid- och förlossningsvärlden
Posted by Moooi at 17:35
Labels: förlossning, gravid
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Vill du veta en hemlighet till...? Det är väldigt vanligt att man får hemorojder efter förlossningen, inte speciellt skojigt :-( En kompis till mig berättade att hon hade som en hel klase vindruvor... själv fick jag en stor istället...:-) Och att gå på toa efter förlossningen är _inte_ kul... Jag kunde varken göra "ettan" eller "tvåan", jag var så himla kissnödig att det gjorde ont men det bara gick inte att få fram en enda droppe. Till slut fick de sätta på kateter, och tömde mig på ungefär en liter urin!
Kan erkänna att det där med att bajsa på mig var en av mina nojor innan förlossningen, så jag bad om lavemang och det gjorde att jag slapp oroa mig för det i alla fall. Så det kan jag rekommendera!
Eller ta med eget lavemang. Finns receptfritt på apoteket!
Hahaha, jag är nog inte så känslig men mest fascinerad. Att jag har gått genom hela livet och missat det där att man kan bajsa på sig under förlossningen och upptäckt det först nu (läste det nån annanstans också tidigare). Ganska logiskt, egentligen.
Och det där med urinet. Det måste vara därför många går på toa ofta under graviditeten (har jag hört... men har ingen aning om sanningsvärdet i det), för att kroppen förbereder sig på att ha tom blåsa under förlossningen? Vad fiffig kroppen är!
En annan mysko sak är att det verkligen, verkligen, verkligen känns som om man är superbajsnödig när barnet väl ska krystas ut. Och att man verkligen, verkligen, verkligen inte bryr sig om det kommer ut lite bajs i processen. När man kommit så långt har man som förstföderska i snitt 18 timmars värkarbete bakom sig och har hunnit komma över både den ena och den andra nojan:-)
HJÄLP! Det där med förlossningen verkar verkligen inte vara någon trevligt historia! Jag har i hela mitt liv varit skraj för det och nu när det kanske kanske blir verklighet för mig så blir jag RIKTIGT rädd...!!
När min första brorson föddes ringde de till mig först och berättade. Då sa min svägerska "Fy f-n vad ont det gjorde, skaffa ALDRIG barn!" Några veckor senare hade hon totalt glömt att hon sagt så och hävdade att det inte var så farligt.......
Jag har hört att bajset är bra för barnet, det ger ett skydd av nåt slag.
Det där med hullingarna och kräkningen inträffade för mig.
Kräktes jag också, under min första förlossning. Två gånger. Men bajsade jag på mig också? Ingen aning. Kände mig "bajsnödig" hela förlossningen men insåg att det var ju ungen som tryckte på. Vid utdrivningsskedet bryr man sig verkligen inte. Om bajs vill säga. Man är fokuserad på sig själv, att krysta ut sitt barn, överleva sin förlossning. Tror förresten kroppen fixade det där med bajseriet duktigt själv dagarna innan, ett naturfixat lavemang, precis sådär. Har man bajsgrejen som sin största oro inför förlossningen kan man ju be om ett lavemang. En grej mindre att oroa sig för. Men precis som anonym skriver här ovan kan ev bajs och de bakterierna som det för med sig ha nån sorts schysst funktion också, positivt för barnets immunsystem.
lillawi
Skicka en kommentar