Fast i bobyggarträsket

Glest med bloggandet, jag vet. Jag är ju en i grunden lat person och det kan gå långa tider utan att jag gör någonting vettigt. Kväll efter kväll på rygg i soffan framför TV:n (snacka om att jag kommer få ändra mina rutiner... :-))

Men så har jag en manisk sida också som kan triggas helt plötsligt. Vanligtvis brukar det resultera i någon omtapetserad vägg eller ny köksbänk eller dylikt. Gemensamt är att idé och genomförande i stort sett sammanfaller. Tapetinspiration kan uppstå på fredagskvällen, lördag morgon besök i tapetaffären, tapetsering hela helgen och söndag eftermiddag är det klart. Under tiden har allt från mat till toalettbesök fått stryka på foten.

Denna vecka har jag drabbats av mani som har viss anknytning till mitt tillstånd att göra. Jag stickar en tröja. Till Knud såklart. Inspiration i söndags, måndag efter jobb till garnaffär, sticka sticka sticka, onsdag till garnaffär för köp av andra stickor, sticka sticka sticka. Så jag har helt enkelt inte hunnit blogga. Idag skall jag på vattengympa och hinner inte komma igång med stickningen. Dessutom har dessa maniska episoder ganska kort livslängd, så det gäller att jag blir färdig innan anfallet gått över. Annars är det kört. Tror det börjar mattas av lite så håll tummarna.

Vidare har jag drabbats av akut foglossning tror jag. Sen igår typ. Kan man verkligen få plötslig foglossning? Trodde det var något som kom smygande. Jag gissar att det är ett resultat av allt stick-sittande. Brukar ju som sagt annars tillbringa kvällarna i mer horisontellt läge. Får se hur det utvecklar sig.