Betraktelser från en ålderstigen högskoleprovare

Fy fan vad skönt att det är över - vilken pärs!

Kan inte minnas att det var så jobbigt att skriva högskoleprovet, och då var det ändå bara 17 år sen sist... Kan det vara jag som har förändrats måntro? Kom inte heller ihåg att det pågick hela dagen. 8:2o till 16:15. Och ett av delproven var man tvungen att göra två gånger (ja, inte exakt samma då). Så var det inte förr. Vilken tortyr.

Kämpade mot ångesten av att vara helt fel ute i morse i svärmen av 18-åringar. Jag får vara här, jag är inte knäpp, det är inget konstigt med en medelålders tant på högskoleprovet. Lättnaden var betydande när en annan ålderstigen dök upp.

Söta är de i alla fall 18-åringarna (se upp för pervo-Moooi!)

Jag tror faktiskt det gick lite bättre än det gjorde för 17 år sen och det är ganska intressant tycker jag. Jag tänker ofta på hur fort det har gått i arbetslivet från att ha varit den unga, hungriga, entusiastiska till en ganska blasé och omotiverad typ. Har nog tänkt att det även hänger ihop med förmåga - att jag helt enkelt inte är lika skarp längre. Men om jag nu lyckas bättre på högskoleprovet än när jag var yngre så kanske skärpan ändå ersatts av någon form av erfarenhet.

En tydlig skillnad var i alla fall snabbheten. Jag har alltid varit först färdig när det varit provdags och suttit och visslat (inte bokstavligt) och väntat att tiden skulle gå. Så var det inte nu! Phew, det var på håret att jag hann och på läsförståelsen missade jag tom att fylla i ett svar (störande!!). Tjejen som satt bredvid mig var supersnabb och det stressade mig som fan.

En annan skillnad var vilka områden som jag föredrog. Läsförståelse var alltid en favorit tidigare men den tyckte jag var svår nu, däremot var den logiska delen, ordförståelse och engelsk läsförståelse bättre den här gången.

Skall bli spännade att få det officiella resultatet om fyra veckor. Kanske avslöjar jag resultatet här på bloggen om det gått bra.