söndag, oktober 14, 2007

Mästerlögnaren

Damen som jag skulle arrangera städdagen med igår tyckte verkligen jag såg lite blek ut. Jag lät bli att borsta håret och sminka mig och låg i sängen halva dagen. Jag gick alltså verkligen in för att leva upp till min påhittade feberknäpp. Så min sjukdomslögn höll. Idag har jag mirakulöst tillfrisknat och till och med gått en shoppingsväng. Lyckligtvis mötte jag ingen från huset.

Tänkte jag skulle skriva ner lite symptomanalys så här i efterhand som en minnesanteckning. (Ny) innebär symptom jag inte upplevt tidigare på samma sätt.

Ömma bröst: ja, lite lite hela tiden, både bröst och bröstvårtor, men inte på något sätt dramatiskt eller avgörande. Absolut inte så att jag inte kan sova på mage som jag hört från andra.
Mörka bröstvårtor: kanske lite, svårt att avgöra, men i så fall ända sedan Ovitrellesprutan.
Strimmiga bröst: någon gång i början av veckan la jag märke till att blodkärlen på mina bröst syntes ganska tydligt. Men återigen, svårt att säga hur det brukar se ut, kollar ju inte så noga annars (Ny).
Illamående: ja, från och till, från tisdag till tordag vecka två. Enligt doktorn beror detta på vätska i magen och ingen graviditet (Ny).
Trötthet: oerhört. Sedan torsdag förra veckan har jag varit helt sänkt. Har somnat vid nio-tiden på kvällen. Har sovit oroligt, och flera nätter har jag legat vaken flera timmar mitt i natten (Ny).
Känningar i livmodern: har känt lite stickningar i livmodern, ffa runt dag 6 och 7 efter ET, och lite då och då efter det. Har vid flera tidigare tillfällen känt mer aktivitet i livmodertrakten än denna gång.
Extra kissnödig: nej
Metallsmak i munnen: nej
Huvudvärk: nej
Känslosam: ja! Från och till mycket gråtmild. Fick en riktig hulkattack i bilen på väg till doktorn i torsdags till Lugna favoriter. "There can be miracles, if you believe" - det var som att Mariah och Whitney talade just till mig.
Halbränna: nej
Ökad aptit: hmm, svårt att säga. Brukar inte ha några problem med aptiten i vanliga fall.

Inga jättetydliga symptom alltså. Det finns dock en skillnad jämfört med tidigare försök. Varje gång tidigare när jag har känt olika symptom så har de runt dag 10 eller så helt plötsligt varit puts väck och jag har vetat att det inte fungerat när det har varit testdags.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Här hänger man inte med. Stort *G*R*A*T*T*I*S* (trumvirvlar och fanfarer, konfetti i skyn). Fy vad glad jag blir, nästan lite blöt i ögona. Det bara rasslar in plus nu, undrar vem som blir nästa?

Kram / Lotta

Storkenflyger sa...

Jag står på tur tycker jag.... :)

nylsa sa...

här är en till som ställer sig i kön för att få smittas av graviditetsvibbarna.

glad för din skull, hoppas att du mår bäst.